Efter två godisfria dagar så trillade jag dit igen. Det är aldrig, ALDRIG en bra idé att handla mat när man är hungrig. Att jag aldrig lär mig! Men jag tänker inte gräva ner mig utan det blir nya tag imorgon igen. Saken hör då att jag inte ens ville ha det där godiset, men jag kunde bara inte stå emot. Hjärna skrek: "NEJ, jag vill inte!", medan suget sa: "Jo, det vill du visst det", med ett hånflin på läpparna.

De sista bitarna åka dock i soporna, med det godis jag åt smakade inte ens särskilt gott. Okey, laktitsfiskarna smakade gott, det erkänner jag. I övrigt så åt jag det bara utan att tänka på smaken.

Nu sitter jag här i min sockerkoma med besvikelsen mot mig själv för att jag inte var starkare. Det gäller bara att inte gräva ner sig i besvikelsen och att se morgondagen som en ny chans.



Beroende handlar inte om dålig karaktär!